Aix-en-Provence

Resumé av de senaste dagarna...;

I lördags morgon tog jag farväl av mitt rum och jag, mamma och pappa tog bilen mot den sydligare delen av Sverige. Övernattade i ett mysigt rum som låg ovanför ett stall vilket medförde att min pappa inte kunde sova på morgonsidan (hästar för mycket oljud). Jag är dock övertygad om att det egentligen handlade om att han var nervös för att skicka sin yngsta dotter till farliga Frankrike. Söndag morgon var det dags för Skavsta och efter diverse övervikt (tack pappa) och ompackning, som inte hjälpte ett dugg, var jag redo för att gå ombord.

Flygturen i sig är totalt ointresseant (sömnförsvårande raka säten, för varmt och trångt), men jag träffade en tjej som visade sig skulle gå i samma skola som mig, yes! Sen när denna tjej i fråga ringde till sin familj och dessutom kunde föra en konversation med dem satte nerverna igång. Jag kan ju för sjutton inte parle francais. En busstur senare och promenad med en annan blivande skolkamrat var jag framme hos min madame... Hon rabblade franska som aldrig förr och jag hann inte alls med. Vilket hon insåg efter kanske fem sek och bytte till en engelska som även den var bättre än min. AH! Vad hände med fransmän som skulle vara dåliga på engelska? Jaja, det visade sig åtminstone senare att hon bott flera år i USA och hennes barn är uppväxta där. Så ingen anledning till mindervärdeskomplex, inte så mycket som det skulle kunna bli iaf.

Maintennat, je suis trés fatigué.
Bonne nuit