Une Semaine...

Jajjemen, en vecka kvar... Nervös? Nej, faktiskt inte, jag längtar snarare efter att få bli skolelev igen och få ångest över uppsatser och prov. Men mest längtar jag efter en ny vardag, en som inte inkluderar varken Sveg eller ICA. Allt jag begär och ska få.

Sen kan det väl kanske hända att jag funderar lite på att jag knappt kan presentera mig på hygglig franska än mindre föra en konversation. Men det är ett senare problem, först ska jag ta mig dit. Det är ju ingen idé att jag oroar mig innan det händer, eller hur?

Var och fikade på kondis idag, skvaller och kladdkaka är ett riktigt bra recept på en trevlig eftermiddag. Kramade Sandra hårt som åker till Norge imorgon, vi åker åt alla håll och kanter. Petra står näst på tur och sen jag nästa söndag. Som tur är har vi jul som samlar ihop oss alla igen, vad vore livet utan ett julfirande egentligen?

Storön i fredags

Östersund

De senaste dygnen har spenderats i Östersund med mamma, kvalitetstid är nödvändigt. Röntgen gick bara bra och jag fick veta vart jag ska och hur det går till när det blir min tur om ngn vecka. Ska sätta mig i arbete att bränna en skiva tills dess så jag slipper ligga där och bli irriterad för att det är dålig musik.

Blev självklart en del inköp, främst min nya dator men även den optimala skinnjackan jag äntligen hittat. Det tog ett tag men den som väntar på ngt gott...

Inte särskilt svårt att gissa vad jag sysselsätter mig med för stunden, tack igen pappa :)

Var även på skolan med Anita igår och fick mig ett lass med böcker, ett ordentligt kan tilläggas! Jag behöver åtminstone inte fundera på vad jag ska sysselsätta mig med tills planet lyfter. Trés bien!

Gonatt

Lite smått resfebrig

En månad kvar... Jag har redan resfeber, på ett positivt sätt.

Fast jag tror det är min mamma som visar tecken på mest nervositet ändå inför mitt äventyr. Igår funderade hon på hur jag skulle få plats med alla mina skor i resväskan; "Ida, du måste nog köpa en till ändå". Försökte lugna ner henne med orden att jag behöver ju faktiskt inte ha med alla mina skor till Frankrike men jag tror tyvärr inte det gjorde så mycket verkan. Inte blev det bättre av att jag tog på mig två veckors till jobb idag heller, eftersom jag därmed bara har en vecka ledigt innan jag åker. För man hinner ju verkligen ingenting på en vecka förstår ni väl, än mindre packa en resväska. Enligt min mamma, älskade mamma.

Fick äntligen tag på Anita idag, ska hämta ut lite böcker på onsdag, här ska börjas plugga! För finns det ngt jag funderar lite mer på och oroar mig för så är det att stå på flygplatsen i Marseille och inte komma ihåg den enklaste fras franska.

Idag började för övrigt sommaren här i Sverige, skönt. Tog med vovven ut på promenad imorse, hon höll nästan på att svimma, min Sita. Annars har dagen spenderats i solstolen med Stieg Larssons; "Män som hatar kvinnor". Bra bok hittills. Tack Ellenor.

På torsdag ska jag följa med mamma till stan, hon ska på magnetröntgen och jag vara moraliskt stöd, eller dylikt. Den 20 är det dags för mig med, ngn som känner för att vara moraliskt stöd? Känner faktiskt att det ska bli lite läskigt men ska ju ätnligen få svar på om det felar ngt allvarligt med mitt knä. Vi är en allt bra skröplig familj.

Pappa överraskade mig häromdagen med att erbjuda sig att köpa en dator till mig inför resan. Tack pappa sa jag och på torsdag blir det antagligen inköp.

Dags att dra sig ut i det vacka vädret igen.