Sorry

Det här är antagligen världshistoriens sämsta blogg just nu men jag lovar att jag åtminstone ska försöka bättra mig. Grejen är bara den att jag har så fullt upp att det helt enkelt inte finns tid. Kanske någon gång när jag får till en vardag här nere i Uppsala, nu är det bara massa upp och ner känns det som. Fast jag som gillar det ändå : ) Jag tror jag har hittat tillbaka till den rätta Ida härnere, tjejen som alltid hade lätt till skratt och ett leende på läpparna dygnet runt. Jag vet inte riktigt vart hon hållit hus det senaste halvåret men det är jäkligt skönt att ha henne tillbaka igen. Jag älskar Uppsala, så mycket som jag nu hunnit upptäcka på de här veckorna vill säga, jag längtar inte ens hem även om det självklart ska få bli skönt att komma hem i helgen. Jag har inte haft så roligt någon gång när jag gick ut i sommar som jag haft de gånger vi varit ute med reccegruppen här. Jag vet inte varför men Sveg har blivit deprimerande, jag gillar det inte längre, jag har inte gjort det på ett tag heller. Jag gillar min familj och de vänner som finns kvar där, vilka nuförtiden inte är många eftersom alla rör på sig, men annars känns det ganska meningslöst. Det är säkert bara någon grej jag fått för mig men hur som helst är jag glad nu : )